Direktlänk till inlägg 9 oktober 2011
Okej...nu har jag sett den.
Vi pratade lite om den igår, min kusin tyckte inte att den visade tillräckligt med smärta. Och det höll jag verkligen med om, i stora delar av filmen.
Men på slutet lipade jag som en dåre.
Jag förstår inte hur man ska kunna titta på sånna här filmer på bio...Bettan??
jag hade ju dött. Ungefär som när vi gick på Sex and the City jag och mina tjejkompisar. Där förväntar mig sig inte så mycket lip liksom. Men oj vad fel jag hade. Såg den förra veckan med tror jag. Och jag får ungefär samma panik lip fortfarande när Carrie pratar med Big i telefon och han säger att han inte kan komma in och hon tappar sen telefonen. Jag bara STÖRTlipar!!!
Man hinner hämta sig lite tills de möts utanför bilarna igen jag då sätter det igång igen. De känslorna slår mig så hårt, dom förmedlar hon väääldigt tydligt till mig.
Men idag i Svinalängorna tyckte jag att det var lite lamt med känslor i stora delar, dom kunde gott dragit på lite för Noomi kan vekligen förmedla känslan, jag tvivlade lite på det först men sen på slutet så ångrade jag mig. Även den "unga" Lena var duktig på det. Ja jösses, det var gött att få lipa loss lite, det behövs ibland, men det förstår nog inte riktigt Richard :)
det är nog en tjejgrej, eller??
Har ni sett filmen?? vad tyckte ni?
Nu är jag redo för sängen, och en ny arbetsvecka/dagisvecka/motionsvecka/försöka-sluta-med-allt-evigt-socker-vecka, det har ju gått bra idag iaf :) det gäller bara att ha frukt hemma.
God natt!
Jag kom på att det var dags att byta namn igen. Jag bor ju inte längre på Lindgatan. Tillbaka till ursprungsnamnet, det kändes som en bra idé Det händer ju att jag får lite bloggsug ibland, som ikväll. Idag har Lukas åkt till Richard...
Det finns en del som undrar vad som hände mig sommaren 2015.En del av er har förr läst här, när det fanns nåt att läsa vill säga.Så här kommer den stora förklaringen… Många var det som helt plötsligt fick se mig på bild, kär i nån som ni inte ...