Direktlänk till inlägg 23 mars 2011
Ingen lön i världen skulle få mig att jobba på försäkringskassan.
Vi är lagom trötta på dom, vi har idag fått de första pengarna från dem sen Lukas var sjuk första gången. Det var i månadsskiftet jan-feb. Nu är det snart april liksom. Jag skulle också fått pengar, det ska ta 30 dagarn men idag var dag 35, så då ringde jag. Ja då hade dom gjort nåt stickprov och skulle kontakta min arbetsgivare för att se så jag var hemma då. Jag sa att ja det är jag som öppnar posten och det har då inte kommiy nåt dit, svaret blev att ja ibland ringer dom. Men herregud. Vill dom göra nåt stickprov får dom la göra det i så pass god tid att det inte drabbar mig. Vad fick jag för svar. Att hon skulle anteckna att jag efterfrågat mina pengar. Bra!!!
Ungefär lika bra som telia kvinnan jag pratade med hela dan på jobbet igår. Hon satt och läste i sina papper om hur man skulle göra, men hon fattade inte att modemet var paj, jag fick ingen rektion alls av det genom att trycka på reset knappen. Tur för dom att det kom fram ett nytt modem idag.
Anyway.... Vad har vi gjort de senaste dagarna...inte så mycket.
Försökt umgås med Lukas så mycket som möjligt. Man har inte många timmar ihop nu för tiden. 30 minuter på morgonen och från 16.30 -20 på kvällen, om vi inte lyckas hinna få honom i säng tidigare.
4 timmar 4 dar i veckan. Usch. Tur vi har tre hela dagar ihop.
4 timmar varav 1 av dem är bråk och oenigheter. Skoj!!
Nä! Men det är väl 2 års trotsen som kryper på. Tidigt in i den och förhoppningsvis tidigt ur den, så vi kan få vår goe Lukas hos oss hela tiden.
I bilen har vi ett par 3D bio glasögon som Lukas gillar :)
Natten mellan lördag och söndag vaknade Lukas och fick komma in till oss, Richard sa att han hade sovit oroligt sen och legat och vridit och vänt. Jag märkte inget för en gång skull. Så nu vet Richar hur det känns :)
Det syns knappt på Lukas frilla att han sov oroligt.
Så efter frukost tog jag och Lukas en promenad med Tösen, på typ 1,5 timme.
Det var härligt i solen. Solbrillorna på.
Nej han fick inte gå hela vägen, jag hade vagnen med.
Förresten tog jag en första springtur imorse. Det tog bara 20 min istället för 30. Traskade la på lite bättre på vägen upp :)
Kändes bra, orkade hela vägen. Ganska skönt nu när man kan springa i soluppgång. De dagar den syns. Vi får väl se hur det känns imorrn.
Godnatt!
Jag kom på att det var dags att byta namn igen. Jag bor ju inte längre på Lindgatan. Tillbaka till ursprungsnamnet, det kändes som en bra idé Det händer ju att jag får lite bloggsug ibland, som ikväll. Idag har Lukas åkt till Richard...
Det finns en del som undrar vad som hände mig sommaren 2015.En del av er har förr läst här, när det fanns nåt att läsa vill säga.Så här kommer den stora förklaringen… Många var det som helt plötsligt fick se mig på bild, kär i nån som ni inte ...